Efterord
En tysk förläggare av semiexklusiva arkitektur- och konstböcker ska i en diskussion med en grafisk formgivare – i affekt – ha utbrustit ”Böcker har streckkod!” efter att den senare föreslagit ett omslag utan den endimensionella och linjära grafiska representation av den trettonsiffriga akronym vi känner som ISBN och som på samma gång är bärare av bokens unicitet och multiplicerbarhet.
I en inte helt transparent diskussion om Wal-Mart och Utopia pekar Fredric Jameson i Valences of the Dialectic på hur streckkoden som fenomen, framdrivet av teknologins historiska och samtida roll att bryta ekonomisk stagnation, medför en omvandling i relationen mellan produktion och distribution där dominansen nu kommer att tillfalla den senare.
En dominans som på intet sätt innebär att produktionen minskar i betydelse utan omlokaliseras och får en mindre framträdande roll: 1970-talet – när streckkodens maskinläsbarhet genom nya kassasystem blir mer vida spridd – är som bekant också tiden för containerlogistikens genombrott på varumarknaden.
Streckkoden och containern står under senkapitalismens kulturella, ekonomiska och sociala logik i ett reciprokt förhållande och utgör ett immate- riellt och materiellt förebud om kapitalets kommande immanens. Ett förebud om hur information kommer att skrivas in i produktionen och där produktion kommer att styras av information som i uppträdandet av den kombinerade produktions- och distributionsapparat[^1] – och bokvärldens svar på Just-In-Time – som 30-år senare kommer att stavas print-on-demand.
Dessa nya former för distribution och produktion tillsammans med och på grund av informationsteknologins breda genombrott för också med sig en rad andra, delvis nya, dominansförhållanden: bibliotekskatalogen ersätts av ny form av synlighet och tillgänglighet i en rörelse från Libris till Adlibris, den långsamma monografin ersätts av den snabba artikeln som den vetenskapliga framställningens och kunskapen första form och seminariet – med dess kollektiva form för kunskapsproduktion och kritisk reflektion– ersätts av de stora databasernas individualiserade gilla-logik och citeringsindex (som förvisso inte är ett nytt fenomen) som mått på vetenskaplighet – också inom humaniora.[^2] ”Tanken bakom citeringsindex”, konstaterar följaktligen den dominerande citeringsdatabasen Web-of-Knowledge, ”är i grunden enkel. Om man erkänner att värdet på information bestäms av de som använder den, vilket bättre sätt finns då att mäta kvaliteten på ett [vetenskapligt] arbete än genom att mäta det genomslag det får på [det vetenskapliga] samhället i stort”.[^3] Kvantitet övergår i kvalitet.[^4]
Det är mot bakgrund av dessa delvis nya produktions- och distributionsförhållanden som förlaget Axl Books startas i mitten av 00-talet. Internet och containern (som möjliggör utlokaliserad produktion till lägre kostnader), streckkoden och nya distributionskanaler ger upphov till föreställningen att ökad synlighet och tillgänglighet också för den svenska teoriproduktionen inom arkitektur, konst och filosofi skulle vara möjlig i en tid där kritisk reflektion för många till synes endast existerar inom ramen för den anglosaxiska universitetsvärlden och dess förlagshus.
För Jameson tycks Wal-Mart emblematiskt för kapitalets totaliserande logik där monopolisering, konsolidering och globalisering till slut realise- rar moderniteten under namnet postmodernitet.[^5] Det moderna monopoliserande projekt som påbörjas 1928, då 13 amerikanska universitetsförlag producerar en gemensam katalog, annonserar tillsammans och ägnar sig åt direktreklam riktad mot bibliotekarier och akademiker, utvecklas och konsolideras 1937, då 22 förlag bildar Association of American University Presses, och har idag drygt 140 medlemmar globalt. Namnet är idag Association of University Presses.[^6]
De stora anglosaxiska universitetsförlagens dominans ger upphov till ett tänkandets geopolitiska hegemoni där språket, likt citeringsindexets värdeskapande genom kvantitet, är avgörande vilket också – med vad som kan beskrivas som ett slags dialektisk ironi – leder till att det senaste halvseklets kontinentaleuropeiska tankeproduktion får ett internationellt genomslag genom att gå via vår tids lingua franca och de anglosaxiska universitetsförlagens dominerande ställning.
Allt detta är dock en extrapolering av det som står att läsa i en annan berättelse (om berättelser) som redan när den kom ut in- och förutsåg de vill- kor som kunskapsproduktionen är satt att verka under i senkapitalismen: den nu 40 år gamla rapport om kunskap (vars titel inte längre får uttalas) i vilken författaren (vars namn inte heller längre får uttalas) konstaterar att relationen mellan skapare och användare av kunskap kommer att anta formen av den mellan varuproducent och konsument. Som det står skrivet: ”Kunskap skapas och kommer att skapas i syfte att säljas och den konsumeras och kommer att konsumeras i syfte att värderas i en ny produktionsform: i båda fallen är måletbytesvärde.”
*
Efterord är efterkonstruktioner. Mycket litet av den bild som tecknats ovan var synlig för mig när förlaget bildades, inte för att denna bild inte var möjlig att se utan för att den överskuggades av de möjligheter den också bar på. En – som skulle visa sig endast tillfällig – reva i kapitalets allt finmaskigare väv där informationsteknologin erbjöd en utopisk bild av en möjlighet att utmana befintliga dominansförhållanden. En bild som hos mig sannolikt också bars upp av megalomana och naiva föreställningar och ett internaliserande av den liberala mytbildningen, en bild som vittnar om det patologiskas produktiva potential.
[^1]: I betydelse av både logistik och fördelning av mervärde. [^2]: Kanske kan man i detta avseende se det allmänna intellektet som en förlängning och utvidgning av seminariet. Att också denna form av kunskapsproduktion kommer att inhägnas av kapitalet – precis som Open Access – tenderar att vara ofrånkomligt. [^3]: ”The concept behind citation indexing is fundamentally simple. By recognizing that the value of information is determined by those who use it, what better way to measure the quality of the work than by measuring the impact it makes on the community at large”. ”History of Citation Indexing”, Web of Science Group/Clarivate, https://clarivate.com/webofsciencegroup/essays/history-of-citation-indexing/. [^4]: Marx är därmed – också i detta avseende – den mest inflytelserika akademikern genom tiderna. Se Richard Van Noorden,”Who is the best scientist of them all?”, Nature (6 november, 2013): http://www.nature.com/news/who-is-the-best-scientist-of-them-all-1.14108. [^5:] Den vetenskapliga publiceringens relation till marknaden är dock lika protomodern som postmodern, lika sammanflätad med kapitalets framväxt som dess fullkomnande. Så kallas Lars Salvius – som i samband med Vetenskapsakademiens bildande 1739 kom att bli dess notarie och en av de första förläggarna av vetenskaplig litteratur – den svenska ekonomiska liberalismens fader. Se Henrik Schück, Lars Salvius. Minnesteckning (Stockholm: PA Norstedt & Söners Förlag, 1929), s. 27. [^6]: Brenna McLaughlin, ”The Founding of the Association”, Association of University Presses, http:// www.aupresses.org/about-aaup/history/687-founding-of-aaup.